Search for projects
[ID: 503] Alternative methods for continuous cover forestry in boreal forests: consequences for timber production, carbon sequestration and biodiversity
PI: Matthias Peichl
In this project, we will assemble an empirical database on timber production, carbon (C) balance and biodiversity values across key CCF methods in the boreal region of Sweden with the aim to evaluate the consequences of alternative CCF methods for key forest ecosystem services including timber production, carbon sequestration, and biodiversity.
[ID: 502] Biochar Trollberget
Helping Eliza with digging biochar at Trollberget.
[ID: 501] Gustafs tubes Bullmark + Hälsingfors
PI: Johannes Tiwari
water sampling in tubes/wells at Bullmark and at Hälsingfors. Here are the wells (approx): Bullmark: https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v2.0/?e=771895&n=7111424&z=13&mapprofile=flygbild&layers=%5B%5B%227%22%5D%5D West of ditch: 2,8, and 20m away. Hälsingfors: https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v2.0/?e=720991&n=7122131&z=13&mapprofile=terrangskuggning&layers=%5B%5B%223%22%5D%2C%5B%221%22%5D%2C%5B%224%22%2C0.51%5D%5D West of ditch: 2,8, and 20m away It is pumping out 100-200 ml of water from each pipe and take a water sample in the ditch if it has water. Ideally, one should empty them 1-2 days before but we cant be that picky here. Båda platserna behöver inte samplas samma dag, men denna vecka är det vi siktar på. Hälsingfors är ju nära er medan Bullmark är långt bort. Inte långt att gå vid Bullmark och lätt att hitta rören (nära tornet) då så bör gå väldigt snabbt. Rören har diameter 50 mm för 2m och 8 m från diket, och 20 mm för röret 20 m från diket. Dvs för det lilla röret kan man inte ha en jättestor slang. Bullmark: https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v2.0/?e=771895&n=7111424&z=13&mapprofile=flygbild&layers=%5B%5B%227%22%5D%5D Väster om diket (typ i höjd med tornet): Rör finns 2, 8, and 20m iväg från diket. ETT prov från varje rör, samt ett prov från diket om det finns vatten i diket. Hälsingfors: https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v2.0/?e=720991&n=7122131&z=13&mapprofile=terrangskuggning&layers=%5B%5B%223%22%5D%2C%5B%221%22%5D%2C%5B%224%22%2C0.51%5D%5D Väster om diket : Rör 2, 8, and 20m bort från diket. ETT prov från varje rör, samt ett prov från diket om det finns vatten i diket. För rören: Provta 150-200 ml vatten (undvika att låta slangen ligga på botten av röret då det kan vara torv där). Finns det bara 100ml vatten så ta det. Enklast att suga upp med 50 eller 100ml spruta, eller pump om man har det men inget måste. Flaskor (150-250ml stora) behöver vara rena men annars ingen specialbehandling. Lägga i kylen när ni är tillbaka och undvika värme/sol under dagen innan ni är tillbaka, men kylvätska är inget måste. Gustaf Granath
[ID: 500] Interaktiva barkborrefällor
PI: Simon Kärvemo
Syftet är att effektivisera övervakningen och öka upplösningen på data (dvs. få in data oftare) för att snabbare få in varningssignaler för flygaktivitet för huvudsvärmning (vår), syskonkullar och ev. andra generationssvärmningar (sommar). Men framförallt vill vi modernisera svärmningsövervakningen av barkborrar. Sedan 1995 har SLU haft sin övervakning på sju lokaler från norr till söder. Där tömmer de ca 100 feromonfällor varje vecka. Fällorna är spridda över ett större område runt stationerna. Att åka runt, tömma och räkna tusentals barkborrar manuellt varje vecka är tidsödande och kostsamt. Digitala fällor kommer ge en effektivare övervakning, stora besparingar, tätare data i realtid vilket ger bättre prognoser för barkborreutbrott.
[ID: 499] SE-granplantor - Företagsförsöken
PI: Martin Goude
Större partier med SE-granplantor kommer under en period med start 2025 och 2026 ut från pilotanläggningen för praktisk skogsodling i det svenska skogsbruket. I samband med att den nya planttypen introduceras vill skogsföretagen säkerställa att metoden är tillförlitlig ur olika skogliga aspekter och myndigheterna (Skogsstyrelsen) ställer krav på att det görs uppföljningar av hur plantorna utvecklas i fältförsök. Fältförsöken bör inriktas mot studier av plantetablering och tidig planttillväxt, men även designas så att de lägger grund för långsiktig uppföljning av volymproduktion, vedkvalitet och skador.
[ID: 498] Drone flights at Svartberget
PI: Johan Fransson
Drone flights in the footprint of the radar tower at Svartberget during the summer using multi-spectral, hyper-spectral and laser sensors. At least two drones will be used - one small Mavic 3M and one large Matrice 350rtk. Sensors used are DJI zenmuse L1 and L2 and a HAIP hyperspectral. Operatör Jonas Bolin, SLU- when SLU employees are flying the drones, Operatör Anette Eilert, LNU - when LNU employees are flying the drones Vid fakturering ange 6780-2200-67810146 (kostnadsbäraren för projektet)
[ID: 497] Hägninventeringen 2025
PI: Kjell Danell
MOOSE EXCLOSURES ILP 1999-2025. 8 hängn i Västerbotten. 4 behandlingar inom varje häng. Behandlingarna simulerar olika betestryck.
[ID: 496] PFAS-provtagning
PI: Mikael Andersson
Insamling av vattenprover för analys av innehåll av PFAS. Proverna samlas in på IM-ytan i Aneboda.
[ID: 495] Test av mekaniska plantskydd. Uppdrag Organox 2025
PI: Stefan Eriksson
Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador på gran- och tallplantor. Anlagt på uppdrag av Organox AB 2025.
[ID: 494] Plantgödsling. Uppdrag, Agroblen 2025
PI: Stefan Eriksson
Test av plantgödslingsprodukter avsedda att appliceras vid planteringstillfället. Uppdrag från ICL 2025.
[ID: 493] Rånddalen 10732 - alternativa skötselmetoder
PI: Fredrik Sjödin
Stort demonstrationsområde med olika huggningsformer. Dokumentation av renbetesförutsättningar samt fotografering i enlighet med modifierad instruktion för renbruksplan (RBP). Olika återväxtåtgärder i varje huggningsform.
HänglavHänsyn rennäringHöggallringLuckhuggningLåggallringManlavPlanteringRenlavSjälvföryngringSkärmställning
[ID: 492] Försök med fokus på kontinuitetsskogsbruk
PI: Johan Westin
2025-1416-Steg 2 2024 Mätdata från fältförsök lyfter forskning om kontinuitetsskogsbruk. Ökad efterfrågan på alternativa skogsbruksmetoder har lett till en ökad efterfrågan på data om kontinuitetsskogsbruk. När EUs lagstiftning om restaurering ska implementeras, med ett troligt större fokus på kontinuitetsskogsbruk, behöver detta konsekvensbeskrivas genom nationella mål. En korrekt konsekvensbeskrivning kräver kunskap om kontinuitetsskogens utveckling över tid i Sverige baserad på empiri. Det finns idag få långtidsförsök med inriktning mot kontinuitets-skogsbruk och befintliga data från dem är svåra att använda direkt då kopplingen av träddata mellan olika revisioner från samma försök svag och kräver tolkning för att kunna användas. För längre tidsserier och en ökad förståelse för hur försöken utvecklats över tid är behovet av nyrevision stort. Nya data skulle innebära ett viktigt tillskott på forskningsdata om kontinuitetsskogsbruk. Ett projektmål är att för försök med inriktning mot kontinuitetsskogsbruk komplettera befintliga data genom att koppla samman träddata från olika revisioner, med stöd av beskrivningar i fältdataprotokoll. Ett andra mål är att göra justeringar och tillägg i databasen t.ex. med data om inväxning av nya träd, plant-/trädavgång och trädhöjder. Just trädhöjd är data som ofta saknas. Befintliga träddata kommer således att uppdateras och kompletteras med utökade metadata. Ett tredje mål är att revision i fält av några av försöken med inriktning mot kontinuitets-skogsbruk. Alla data kommer att vara öppna och därmed tillgängliga för andra forskare. \\storage-ume.slu.se\common$\esf\Safedeposit\SD492 Försök med fokus på kontinuitetsskogsbruk