Safe Deposit

Not signed in | Sign in

Search for projects

[ID: 292] 13780 Litter fall Svartberget

PI: Ulla Nylander

Data from 30 litter fall traps located in three stands close to Svartbergets field station. Litter fall from trap 1-18 (spruce dominated stand), trap 19-28 (pine dominated stand) and trap 29-30 (clearcut area) has in most cases been collected twice a year (spring and autumn). Litter fall from year 1984-1997 was sorted, dried and weighted by Elon Manfredsson. Dry weights digitised by Ulla Nylander. Files do not include measurements of needle lenght and calculated numbers of needles from the original forms.

litter falldry weightSvartberget

[ID: 290] CO2 Evasion from Ephemeral Streams 2020

PI: Kevin Bishop

Previously collected data on the chemistry of ephemeral streams collected by student interns will be analyzed to estimate the CO2 evasion. This will be the MSc thesisi of Wiktor Trojanowski at Uppsala University Dept of Earth Sciences

carbon dioxideevasionephemeral

[ID: 289] forest regeneration summer course

PI: Kristina Wallertz

The purpose of the course is to give the students insight in the complexity in forest regenerations of the modern forestry in northern Europe. New findings and insights in seedling types, planting techniques, soil scarification methods will be discussed and evaluated linked to an understanding of plant ecophysiology and soil and site factors. The purpose with the course is also to provide knowledge in design of regeneration experiments and the techniques in measurements of seedling vitality and growth. The chain of managements, from seed to established trees will also be part of the discussion.

seedlingspine weevilmineral soil

[ID: 287] Single tree ground laser scanning

PI: Ola Langvall

Laser scanning will be used to predict wood quality in a research project run by Kenneth Olofsson, SLU, Fjärranalys. Ten Scots pine trees of various sizes and quality are laser scanned from the ground and then harvested. Parameters for quality are assessed on the logs and the logs are sent for X-ray scanning at the sawmill in Fiskarheden, to get data for actual wood quality inside the tree.

wood qualityScots pineground laserX-ray

[ID: 286] Spruce root-rot ex-ray project

PI: Martin Ahlström

Three samples of rotted spruce logs are collected for ex-ray studies.

Root-rotSpruceex-ray

[ID: 285] Growth Trends and Site Productivity Estimation of Boreal Forests in Sweden

PI: Alex Appiah Mensah

This project investigates the time series of forest growth under changing environmental conditions in Sweden. Additionally, methods and functions for site productivity estimation are developed to aid in the selection and comparison of tree species growth rates during the stand rotation. To this regard, data from long-term experiments and sample-based national forest inventories would be key to answering questions related to the relationships between forest growth and climate, management, and biotic factors. The environmental conditions (abiotic factors) to be analyzed include temperature, precipitation, nitrogen deposition, and atmospheric carbon dioxide levels. The biotic factors include pest and diseases etc. Understanding these growth influencing factors are key to preparing boreal forests in Sweden for sustainable forest management under the uncertainties of future climate changes.

GrowthSite indexBoreal forest

[ID: 284] 1565 Korpmarken Gallring och gödsling i skiktad granskog (Adaptiva)

PI: Fredrik Sjödin

Meta data and data sampling for 1565 Korpmarken Gallring och gödsling i skiktad granskog (Adaptiva)

ccfhyggesfrittadaptivagödslinghöggallringflerskiktad granskog

[ID: 283] Hälsingfors catchment

PI: Mats Nilsson

Monitoring of several catchments at Hälsingfors

catchmentwaterchemistrymonitoring

[ID: 282] Degerö fertilization

PI: Mats Nilsson

Fertilization experiment on individual trees at Degeö

fertilizationdronestreesmireforest

[ID: 281] Stormfasta beståndskanter

PI: Martin Ahlström

Trakthyggesbruket medför en ökad risk för vindfällning vid hyggesupptagning genom att skog i kanter mot angränsande bestånd exponeras för hårda vindar. Vid skötsel av ett enskilt bestånd kan risken minskas för vindfällning från angränsande hyggesupptagningar genom att skapa stormfasta beståndkanter. Vanliga rekommendationer för att minska vindfällningsrisken kan vara att i kantzoner mot förhärskande vindriktning glesplantera och/eller röja hårt samt att anpassa gallringsprogrammet. En mindre beprövad skötselmetod är att genom långtidsplanering skapa stormfasta hyggeskanter. Det kan innebära att i god tid före en planerad slutavverkning av äldre skog skapa stormfasta kanter eller bryn genom en partiell avverkning i angränsande gallringsskog. Sådan avverkning kan göras 20-30 års före den planerade hyggesupptagningen genom att man avverkar remsor av lämplig bredd mot den blivande hyggeskanten. De avverkade remsorna kan sedan planteras eller naturligt föryngras med samma trädslag eller blandskog beroende på markens bördighet, markfuktighet, m m. Att på detta sätt skapa stormfast hyggeskanter väcker ett antal frågor som bör närmare utredas. • Inledningsvis bör metodiken för att skapa stormfasta kanter beskrivas. Exempel på viktiga frågeställningar härvid är tidpunkten för att anlägga kanten, bredd på kanten, efterföljande återväxtåtgärder, val av trädslag, osv. • Läge i landskapet där det är lämpligt att anlägga stormfasta hyggeskanter. Exempel på faktorer att studera kan vara vindriktning, terrängens lutning, topografiska förhållanden, beståndsegenskaper i angränsande skog, markförhållanden, mm. • Ekonomi på bestånds och fastighetsnivå. Exempel på frågor att belysa är kostnader för förtida avverkning, hantering av stormfällda träd, ev. fördyrad beståndsanläggning, osv. Syftet med detta projekt är att belysa för- och nackdelar med att anlägga stormfasta hyggeskanter. Specifika frågeställningar/hypoteser är: 1. Närhet till nyupptagna beståndskanter i stormriktningen ökar signifikant risken för stormfällning och denna ökade risk kan kvantifieras i en stormfällningsmodell. 2. Kostnaden för anpassning av beståndskanter till framtida avverkning av intilliggande bestånd är mindre än förlusten på grund av minskad intäkt av stormfällt virke. Metodbeskrivning Projektet kommer att göras i fyra delprojekt 1. Litteratur- och erfarenhetsstudie 2. Analys av riksskogstaxeringens fasta ytor 3. Långsiktig simulering av ett landskap med och utan hänsyn till exponerade hyggeskanter 4. Anläggning av demonstrationsytor

Stormvindskadorstormfasta hyggeskanterwindthrow

[ID: 280] Kommunikation med allmänheten om brukad skog

PI: Martin Ahlström

Det finns många sätt att kommunicera med skogens besökare, från stigar, skyltar och webbinformation till direkta möten ute i skogen. Men hur kan man verkligen tilltala besökaren på ett sätt som är förankrat i beteendevetenskap? Och hur kan man inspirera och utmana besökaren till reflektion och engagemang? Här finns mycket att lära av utvecklingen inom naturvården de senaste åren. I ett projekt med stöd från Skogssällskapet arbetar SLU Centrum för naturvägledning tillsammans med Föreningen Skogen med att utforska hur metodiken interpretation kan användas för att öka intresset och förståelsen för det brukade skogslandskapet.

kommunikationbrukad skognaturvägledningkommunikatör

[ID: 279] Detection Heterobasidion root rot disease by sniffer dogs

PI: Khaled Youssef

The main goal of this project is to develop a none-destructive method for heterobasidion root rot disease by sniffer dogs that are trained to be able to identify diseased trees.

Heterobasidion root rotsniffer dogsNorway spruce.