Search for projects
[ID: 333] Marteloscopes
PI: Kim Lindgren
Marteloscopes are specialised forest stands roughly 10000m² in size where each tree has been extensively measured with the intention to hold field exercises in thinning. Students/visitors select trees for thinning and/or trees that they wish to benefit through thinning and the impact on the stand can then be assessed instantly by comparing with measured data. This project aims to establish one or several Marteloscopes. A specialized software for Android and iOS-devices will be developed in connection with Silvaboreal for distributing and performing field exercises.
[ID: 332] Demonstrational buffer area – Krycklan 1
PI: Lenka Kuglerova
The purpose of this demonstration area is to test whether a hydrological adapted buffer, combined with selective logging, can promote recovery of a riparian forest from historical legacy of rotation forestry. The main aim is to promote the growth of deciduous trees through selective logging and creation of canopy gaps, promoting deadwood recruitment and helping to develop a multistory canopy. At the same time, no harmful effects on water quality and aquatic and riparian ecology should be observed in addition to avoiding excessive windthrow. We are also interested whether the operations within the buffer can be accomplished with reasonable costs. A hydrologically adapted riparian buffer will be created in the clearcut below site 1 (C1) of the long-term Krycklan Catchment Study area. The buffer is divided into seven sections where the forest operations, volume of remaining trees, number of high stumps and width of the buffer are adapted to the soil hydrology of the specific section. The area will allow for field excursions to demonstrate these new practices and results. The before and after comparative design will allow for observation of change. This site is a part of planned larger project where a network of demonstration areas will test novel designs of riparian buffers.
[ID: 331] Ask och alm inventering
PI: Åke Olson
Projektet vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, Uppsala, syftar till att bevara skogs- och kulturträden, ask och alm. Första steget är att genomföra inventeringar av bestånd och träd i södra Sverige för att leta efter sjukdomsresistenta träd i naturreservat och andra områden.
[ID: 330] Uppföljning av en schackrutehuggning från 2007
PI: Emma Holmström
Uppföljning av den schackrutehuggning, eller Chequered-Gap-Shelterwood-System, som utfördes 2007 strax söder om Gällivare med 40x40 meter stora luckor. (https://www.silvaboreal.com/?p=trial&id=12510). I en tidigare studie år 2017 (Johannes Ackemo) undersöktes naturlig trädföryngring och spridning av hänglavar, samt tillväxtskillnader hos trädplantor och hänglavar med hänsyn till avstånd från skogskant och väderstreck. Totalt inventerades 28 rutor, 14 luckor och 14 trädrutor, och ett referensområde i nära anslutning. Inom luckorna noterades antalet huvud- och biplantor, planthöjder och stamvolym samt förekomsten av hänglavar. Inom trädrutorna uppskattades den längsta bållängden och antalet lavklumpar. Resultaten 2017 visade att den naturliga trädföryngringen i genomsnitt var 2400 plantor/ha vilket är tillräcklig enligt skogsvårdslagen och att hänglavar spred sig inom hela luckorna. Resultaten visade däremot ingen kanteffekt som påverkade volymtillväxten hos plantor inom luckorna eller hänglavarnas biomassa inom trädrutorna. Likaså påvisades ingen väderstreckseffekt på varken plantor eller hänglavar. Biomassan av hänglav var dubbelt så stor inom schackrutehuggningen jämfört med referensområdet. Slutsatsen var att en schackrutehuggning kan medföra en acceptabel trädföryngring inom luckorna enligt skogsvårdslagen och samtidigt kan hänglavar i kvarstående trädrutor utvecklas bra och sprida fragment till kommande trädgeneration inom luckorna. I det här projektet är avsikten att följa upp återväxten på 14 rutor som inventerades 2017 med samma metodik.
[ID: 329] Röjningsförsök Tall och Björk
PI: Emma Holmström
Projektet har två kortsiktiga mål: 1. Studera skillnader i initial tillväxtrespons efter röjning hos enskilda träd i monokultur och blandskog 2. Studera ifall olika röjningsstrategier påverkar bete på tallplantor. Projektets långsiktiga mål är att etablera fältförsök i blandskog i norra Sverige som kan användas i flera decennier framöver. Detta är en försökstyp som i stort sett saknas vilket är bekymmersamt eftersom det finns mycket som talar för att intresset för blandskog kommer att öka i framtiden.
[ID: 328] Möjliga föryngringsalternativ och återbeskogning av misslyckade föryngringar i Norrlands inland
PI: Urban Nilsson
Effekten av trädslag, markberedning, föryngringsmetod och gödsling för etablering av föryngringar ska studeras över en ståndortsgradient och över tid sedan avverkningsåret. Försöken anläggs så att effekter både på kort och på lång sikt kan studeras. Kortsiktiga hypoteser som ska testas är: (1) Markberedning innebär ökad överlevnad och tidig tillväxt. (2) Gödsling vid plantering innebär ökad initial tillväxt. (3) Kombinationen av markberedning och gödsling är additiv. (4) Effekten av gödsling är trädslagsspecifik med störst effekt för gran. (5) Markberedning har störst effekt på gamla föryngringsytor med riklig förekomst av konkurrerande vegetation. (6) Den snabba ungdomstillväxten för lärk och björk innebär kort tid i viltbetningshöjd och större sannolikhet att med hjälp av viltbehandling undvika skador av viltbete. (7) Gran skadas endast i begränsad omfattning av viltbete. Långsiktiga hypoteser som ska testas är: (1) Rangordningen av trädslagens långsiktiga produktion och långsiktig effekt av markberedning är ståndortsberoende. (2) Blandbestånd och sådd innebär ökad säkerhet genom mindre viltbegärliga trädslag kan bilda bestånd vid allvarliga viltskador och högt stamantal efter sådd. (3) Plantering resulterar i signifikant högre långsiktig produktion jämfört med sådd, men ökat plantantal efter sådd ger möjlighet till kvalitetsproduktion genom urval och konkurrens mellan enskilda träd.
[ID: 327] Hyggesfritt demo Nydalasjön
PI: Fredrik Sjödin
Hyggesfritt demoförsök av luckhuggning i form av schackrutor i två former. Demoförsöke syftar huvudsakligen till att undersöka upplevelsevärdet, möjligheter av tekniskt genomförande samt olika föryngringsmetoder. Projektet ligger tätortsnära på Umeå kommuns mark i anslutning till Nydalasjöns motionsspår. Medverkande i projektet är SLU, Skogsstyrelsen, Umeå Kommun och Skogssällskapet
[ID: 326] Naturvårdsskötsel max demo Åheden
PI: Fredrik Sjödin
Skapa höga naturvärden på 100 års sikt.
[ID: 322] Duration of fertilization effects into the next rotation period
PI: Marcus Larsson
Assessment of the present effect of fertilization in established stands in which a remaning effect of previous fertilization of the old forests could be detected in the new young stands on growth, vegetation, and nitrogen turnover on forest land. Examination of a number of young stands (n = 21) in Bispgården, were done between 2008 and 2015. The stands had all been established on clear-cuts were the previous stands had either been fertilized once (1985) or fertilized twice (1977 & 1985) or unfertilized. The stands were cut between 1997–2000, soil prepared and then planted. The results from the new stands have been presented in publications (Strengbom and Nordin, 2008, 2012; From, Strengbom and Nordin, 2015). The results showed a significant effects of fertilization into the next rotation period and in the new young stands.
[ID: 321] Pollinator activity
PI: Per-Ola Hedwall
Part of an experiment in which we will assess how forest structure and microclimate affects pollinator activity. We have three experimental forests in Sweden (in Vindeln, Siljan and Vivarp) and each of them have 40 plots in the middle of which there are temperature loggers. In 39 out of these 40 plots, we will set cameras to record pollinator activity. Since not all plots have flowers in them, we have developed fake plastic flowers to attract pollinators and towards which the cameras will point. These flowers are painted in bright colors and will provide a sugar reward to pollinators. To avoid ants infesting these flowers and bullying away our pollinators, such flowers will be placed on a tray partially filled with water. Besides adding fake flowers, we still need to record natural real flowers in each plot, since they can also attract pollinators. We will use 13 cameras per forest and these cameras along with fake flowers will be moved within the forest stand every 3-4 days, to avoid that pollinators learn where fake flowers are, and to cover as much forest as possible. The cameras will be moved according to a pre-set schedule, and each camera will be circulating among three plots. Additionally, we have also set some traps at the landscape level to record what pollinators are flying in the area. These traps are called pan traps and consist of a set of bowls (one yellow, one blue and one white) partially filled with salty water and some drops of soap. Insects feel attracted to such bright colors and drown in these traps. These traps need to be emptied from time to time, and water and soap replaced.
[ID: 320] Restored wetlands - Hotspots for methane emission and mercury methylation?
PI: Jacob Smeds
Wetlands are unique ecosystems delivering important ecosystem services to society. Due to extensive drainage only a minor fraction of the original wetland areas still remains in e.g. Europe. During the last decades, wetland restoration has become a prioritized environmental protection action in many European countries. Also the Swedish government has defined wetland restoration as major national undertaking, with numerous authorities and landowners actively involved. The major objectives behind wetland restoration are increased biodiversity, increased carbon sequestration, increased groundwater storage and improved surface water quality. However, wetland restoration also causes fundamental changes in biogeochemical properties and may result in undesired impacts and potential environmental threats. In addition, a century or more of drained conditions has drastically changed the soil properties in relation to natural wetlands and this is likely to profoundly influence the potential for various biogeochemical processes. This renders the impact of restoration on biogeochemical processes difficult to predict. Methane is the second most important green-house gas after carbon dioxide. Another process of grave concern is mercury (Hg) methylation. The overall aim of the project is to identify properties of rewetted wetlands that are critical for methane dynamics (including both production and consumption) and for the transformation of inorganic Hg to elemental gaseous Hg and the toxic MeHg molecule. We will the compare these properties and the associated biogeochemical pathways relative adjacent undisturbed natural wetlands. Understanding these biological systems will be fundamental for developing strategies to minimize emissions of the greenhouse gas methane and concentrations of methyl mercury in ground and surface waters of our landscape following wetland restoration.