Search for projects
Stormfasta beståndskanter
PI: Martin Ahlström
Trakthyggesbruket medför en ökad risk för vindfällning vid hyggesupptagning genom att skog i kanter mot angränsande bestånd exponeras för hårda vindar. Vid skötsel av ett enskilt bestånd kan risken minskas för vindfällning från angränsande hyggesupptagningar genom att skapa stormfasta beståndkanter. Vanliga rekommendationer för att minska vindfällningsrisken kan vara att i kantzoner mot förhärskande vindriktning glesplantera och/eller röja hårt samt att anpassa gallringsprogrammet. En mindre beprövad skötselmetod är att genom långtidsplanering skapa stormfasta hyggeskanter. Det kan innebära att i god tid före en planerad slutavverkning av äldre skog skapa stormfasta kanter eller bryn genom en partiell avverkning i angränsande gallringsskog. Sådan avverkning kan göras 20-30 års före den planerade hyggesupptagningen genom att man avverkar remsor av lämplig bredd mot den blivande hyggeskanten. De avverkade remsorna kan sedan planteras eller naturligt föryngras med samma trädslag eller blandskog beroende på markens bördighet, markfuktighet, m m. Att på detta sätt skapa stormfast hyggeskanter väcker ett antal frågor som bör närmare utredas. • Inledningsvis bör metodiken för att skapa stormfasta kanter beskrivas. Exempel på viktiga frågeställningar härvid är tidpunkten för att anlägga kanten, bredd på kanten, efterföljande återväxtåtgärder, val av trädslag, osv. • Läge i landskapet där det är lämpligt att anlägga stormfasta hyggeskanter. Exempel på faktorer att studera kan vara vindriktning, terrängens lutning, topografiska förhållanden, beståndsegenskaper i angränsande skog, markförhållanden, mm. • Ekonomi på bestånds och fastighetsnivå. Exempel på frågor att belysa är kostnader för förtida avverkning, hantering av stormfällda träd, ev. fördyrad beståndsanläggning, osv. Syftet med detta projekt är att belysa för- och nackdelar med att anlägga stormfasta hyggeskanter. Specifika frågeställningar/hypoteser är: 1. Närhet till nyupptagna beståndskanter i stormriktningen ökar signifikant risken för stormfällning och denna ökade risk kan kvantifieras i en stormfällningsmodell. 2. Kostnaden för anpassning av beståndskanter till framtida avverkning av intilliggande bestånd är mindre än förlusten på grund av minskad intäkt av stormfällt virke. Metodbeskrivning Projektet kommer att göras i fyra delprojekt 1. Litteratur- och erfarenhetsstudie 2. Analys av riksskogstaxeringens fasta ytor 3. Långsiktig simulering av ett landskap med och utan hänsyn till exponerade hyggeskanter 4. Anläggning av demonstrationsytor
Kommunikation om allmänheten om brukad skog
PI: Martin Ahlström
Det finns många sätt att kommunicera med skogens besökare, från stigar, skyltar och webbinformation till direkta möten ute i skogen. Men hur kan man verkligen tilltala besökaren på ett sätt som är förankrat i beteendevetenskap? Och hur kan man inspirera och utmana besökaren till reflektion och engagemang? Här finns mycket att lära av utvecklingen inom naturvården de senaste åren. I ett projekt med stöd från Skogssällskapet arbetar SLU Centrum för naturvägledning tillsammans med Föreningen Skogen med att utforska hur metodiken interpretation kan användas för att öka intresset och förståelsen för det brukade skogslandskapet.
Detection Heterobasidion root rot disease by sniffer dogs
PI: Khaled Youssef
The main goal of this project is to develop a none-destructive method for heterobasidion root rot disease by sniffer dogs that are trained to be able to identify diseased trees.
Undervisning LNU
PI: Martin Ahlström
Undervisningsinsatser för LNU studenter vid Asa forskningsstation
Undervisning SLU
PI: Martin Ahlström
Undervisningsinsatser vid Asa forskningsstation för SLU studenter
SLU Interactive map
PI: Anneli Ågren
Development of an interactive map for displaying open map data developed at SLU
Degerfors - Establishment of a new stand managed with precisely added nutrient load
PI: Fredrik Sjödin
Summary This trial aims to monitor effects of a specific and precisely added nutritive load in the establishment of a new generation plantlings. The trial also aims to repeat the same load yearly after establishment to see growth effects. The trial is set up as parcels of pine, spruce and birch both in mixtures and monoculture. Nutrition management, growth and survival of common species in monocultures and in mixed stands. Established 2020-06
birchmixed standsmonoculturesnutrition managementpineplant nutrientprecise added nutrientsspruce
Ätnarova- project continous-cover forestry northwestern Sweden
PI: Fredrik Sjödin
The project aims to compare traditional large area clear-cutting methods to alternative clear-cutting and continous-cover forestry for forests in northwestern Sweden. Measurements will be made mainly on different regeneration types and growth in remaining stands. The forestry board will also study the biodiversity. There will be several sites in northwestern sweden for this study that will be set out following years from 2019 and forward. The pilot study that started in 2019 is located close to the shores lake Stor-Juktan, Sorsele. The project is a collaboration between SLU, Sveaskog and the Swedish Forestry board.
The role of Mycorrhiza in the effects of warming on ecosystem carbon storage
Nordic natural heathlands are typically dominated by ericaceous dwarf shrubs, including the evergreen shrub crowberry (Empetrum hermaphroditum). The ecosystems dominated by Empetrum may be altered due to changes in environmental condition, such as global warming. It is to be hypothesized that the symbiosis between Empetrum and associated ericoid mycorrhizal fungi plays a key role in the competitiveness of this evergreen shrub during warming. Therefore, the overarching aim of this study is to examine the exchange of carbon and nutrients in plant-mycorrhizal networks under changing temperature.