Stamkvistningsförsök

Summary

Stamkvistning har aldrig tillämpats i någon större skala i Sverige (Falck 2014). Det finns dock detaljerade anvisningar för utförandet med verktygstester och beräknad tidsåtgång samt uppskattningar av virkets värdeökning. Men en ingående analys av inverkan på virkets primära egenskaper saknas. Hittills har sågverken kunnat utvinna kvalitetsvirke ur senvuxna träd i den normala virkesfångsten. Bl a genom att via röntgen anpassa sågsnitten efter virkets inre egenskaper. Klimatförändringarna medför dock att träden växer snabbare och omloppstiderna minskar. Timmerfångsten kommer i ökad utsträckning från yngre träd uppvuxna i plantager. Anders Persson, som forskade om skogsproduktionens virkeskvalitet på slutet av 1900-talet framhöll att det fanns risk för avsevärda försämringar av virkeskvaliteten i framtiden. Han initierade det aktuella stamkvistnings-försöket på 1970-talet. Försöksobjekt utsågs bland Tiréns föryngringsförsök från perioden 1943-1960 som redan besvarat de ursprungliga försöksfrågorna. Via en inspektionsresa 1973 med Eskil Fall (pensionerad försökstekniker som anlagt försöken), Anders Persson, Harry Eriksson och undertecknad utvaldes föryngringsförsök som lämpade sig för nya experiment, bl a det nu aktuella stamkvistningsförsöket. Ursprungligen valdes 12 ytor till detta varav 3 hittills nedlagts av olika anledningar

Stamkvistning virkeskvalitet klimat